Denna bok analyserar habitatdirektivet; en av de mest framträdande delarna av EU:s miljölagstiftning under de senaste decennierna. Av vissa ses som hörnstenen i Europas naturvårdspolitik, bland annat inrättade direktivet det så kallade "Natura 2000"-nätverket, som täcker mer än 18 % av EU:s yta. Men trots att direktivet antogs för över tjugo år sedan är bara 17 % av de skyddade livsmiljöerna och arterna i Europa tillräckligt skyddade medan 10–60 % av djurarterna fortfarande är hotade.

I ljuset av den begränsade framgången och den omtvistade karaktären hos habitatdirektivet så här långt undersöker denna bok habitatdirektivets framgångar och misslyckanden ur en juridisk och politisk synvinkel. Boken samlar internationella experter för att överväga tillämpningen, implementeringen och framtiden för habitatdirektivet för att bedöma om habitatdirektivet är tillräckligt motståndskraftigt för att hantera förlusten av biologisk mångfald under det tjugoförsta århundradet. Särskild tonvikt läggs på den rättsliga ordningen som är knuten till Natura 2000-nätverket och dess möjliga inverkan på markutveckling och förhållandet mellan habitatdirektivet och andra ämnen, inklusive ansvar för ekologiska skador och gränsöverskridande naturvård.